What do you believe in?

You wanna know what I believe in? Moby, come here. Watch this. Now, you see that? How he pushes back? He does it every time, and he only does it for me. Now, that's loyalty. I know it sounds stupid, but it's love. Your friends, family, yourself. That's all you can count on in this world. And that's what I believe in. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Det är verkligen genom dessa situationer man inser hur mycket familjen betyder för en. Jag har alltid varit en "familje-människa". Jag har alltid älskat att spendera tid med familjen. Jag minns när jag gick högstadiet-gymnasiet, då kunde jag tjata på mamma för att jag ville att syskona skulle komma på middag. Jag älskade verkligen då dessi och dali kom över på middag en lördag t.ex. Och även då jag var ännu yngre älskade jag att vara med familjen. Jag tyckte det var jobbigt ibland då jag hade planerat att vara med mina kompisar en kväll och så kände jag inte för det då den dagen kom. Jag minns att jag hellre ville vara med familjen. Jag vet inte om det har att göra med förlusten av vår pappa. Att lära sig i tidig ålder att familjen kanske inte alltid kommer att finnas där en vacker dag och att jag därför ville spendera mycket tid med de som faktiskt finns kvar. Att inte ta allt för givet. Så jag har alltid (vad jag kan minnas) varit rädd om min familj men nu har man fått ytterligare en tankeställare. Nu när jag är äldre och har utvecklats så tar det på ett annat sätt. Jag är ännu mer rädd om de jag har kvar. Jag har oerhört många som står mig nära och som bryr sig. Dessa människor ska jag vårda och verkligen ta tillvara på att jag har de i mitt liv. Det kanske låter klyschigt men man märker verkligen vilka som är ens sanna vänner och vilka som bryr sig på riktigt. På nått sätt så märker man det. 

Lycka


Så himla roligt att se dig igen. Bara krama om dig, älskade vän.