Moa Edin

 

 

 

 

Som rubriken lyder, så vill jag även börja detta inlägg. Min lilla älskling ♥ ♥ ♥ ♥ För något inlägg sedan skrev jag att hon har svårt att komma till ro och sover lite dagtid... Nu har det verkligen slagit om. Sover OTROLIGT lite nattetid (inatt sov hon t.ex 7,5h... Somnade kl.23 och vaknade 6.30) och sover mycket dagitd (igår 5h...). Vi har absolut hamnat i en dålig spiral. Men när hon sover så lite på natten vill jag ju att hon ska få sova på dagen iaf, känns så hemskt att väcka henne då hon verkligen behöver sina timmar. Samtidigt måste jag ju typ väcka henne för att hon kanske ska sova mer på natten?! Åååh jag är så kluven i detta. Från ingenstans har hon blivit så otroligt orolig på natten. När hon var 7 och 8 månader sov hon i eget rum ca 10h, och läggningarna var väldigt enkla. Ibland kunde vi gå ut och hon somnade och ibland kunde vi inte det så då satt en av oss bredvid sängen och sjöng eller bara var nära. Men nu ni.... Nu går absolut inte det. Vi lägger hon i våran säng, en av oss lägger sig bredvid och hon bara skriker å gråter och ska upp på alla fyra. Så fort man tar upp henne blir hon nöjd. Sen Joline var 1,5 månad gammal har vi nattat henne i spjälsängen och det har fungerat väldigt bra. Jag förstår inte vad som hänt?! Närhet? Växtvärk? Tandsprickning? En kombo av allt? Jag önskar så att man kunde läsa hennes tankar. För någon kväll sen somnade hon i min famn av utmattning.. Älsklingen. Vad gör man för fel? Eller vad är det man inte förstår...