13/4
Förra veckan hade vi begravning för älskade svärmor. En väldigt tung dag för oss alla. Även fast det var otroligt sorgligt på många sätt så var det väldigt fint. Jag försökte verkligen se detta som en hyllning, för det är precis vad Vera förtjänar. Jag önskar bara att hon kunde se all kärlek hon får.
Även fast jag många gånger tänker och blir ledsen av allt det hon inte hann vara med om, tex våra barns examen eller vårt framtida bröllop eller bara små framsteg i våra liv, så försöker jag mitt allra bästa påminna mig om vad hon faktiskt hann vara med om. Hon hann träffa Sam några få gånger ändå! Hon hann vara med Joline 2,5 år. Det är inte mycket men det är någonting. Men det är klart det kommer stunder då jag tycker livet är ofruktansvärt rättvist som hann få så lite tid med min svärmor. Det skulle inte bli såhär. Det var nu jag och Vera skulle hänga ännu mer med varandra. Jag föräldraledig och Vera som jobbade deltid. Jag såg verkligen framemot denna tid. Trots att vi skulle haft mer tid med varandra är jag så otroligt glad för dessa år. Det har verkligen format mig. Vera har tagit emot mig med öppna armar till familjen från dag 1. Finns seriöst ingen som henne. Jag är så glad jag fick henne i mitt liv, min andra mamma, samtidigt så ledsen för att det inte blev fler.
Jag älskar dig Vera, det vet du ❤️